Sommaren 1978 arbetade jag som vikarie på Stifts- och landsbibliotekets arkiv i Linköping, där jag tidigare hade jobbat med att ta hand om avdelningen med vinylskivor¹. Detta enorma arkiv med stiftets alla samlingar av böcker och tidskrifter² ingav mig en stor respekt för vad ett arkiv kan vara. Bara detta att om du ställer tillbaka en bok på fel plats så hittar du den aldrig igen. Arkivet som plats för vetande men samtidigt ett öppet svart hål där allt kan försvinna för tid och evighet. Efter den anlagda branden³ som ödelade denna byggnad 1996 under Humanistdagarna i Linköping, kunde jag för min inre syn se vattnet som droppade ner i valven efter släckningsarbetet, där jag nitton år tidigare cyklade runt på en sparkcykel letandes efter olika folianter som någon låntagare ivrigt väntade på vid någon av informationsdiskarna på övervåningen i biblioteket. Min mor, som arbetade i en frivilligorganisation med integration av invandrarkvinnor i samma lokaler, var väl medveten om att ett attentat kunde ske eftersom flera försök till mordbrand redan hade ägt rum i huset. Enligt utredningen hade mordbrännaren tillgång till husets nycklar men något åtal blev det aldrig. Rykten fortsatte att florera om vem som stod bakom detta illdåd. Mirakulöst klarade sig hela samlingen av böcker i arkivet men katalogerna över samlingen förstördes. För Henrik Jern, doktor i konstvetenskap som fick det ärofulla uppdraget att återskapa katalogerna, blev frestelsen för stor så redan efter ett halvår började han att stjäla böcker och sälja dessa vidare – bland annat till ett antikvariat i Göteborg och till finansmannen Percy Barnevik⁴. 

En helt vanlig dag i arkivet: Plötsligt sprakar det till i en lokaltelefon att informationsdisk två har en beställning. Upp för en spiraltrappa där det sitter en otålig bibliotekarie och väntar med en lapp som visar sig innehålla en kryptisk kod som motsvarar en viss hylla i källaren. Ner för spiraltrappan och börja leta. Efter några veckor i arkivet börjar jag hitta så smått bland hyllorna och då startar min egna lilla tävling med mig själv som enda deltagare. Det visar sig att det går att sparka sig fram tämligen snabbt på denna sparkcykel så jag kan överraska den förvånade bibliotekarien på övervåningen genom att bara några minuter senare stå med folianten i handen och undra var låntagaren befinner sig. 

Arkivet där allting finns tillgängligt för vissa invigda om koderna runt denna labyrint av kunskaper kan avkodas. Arkivet både som kunskapskälla och låst rum. Men framför allt: vem har tillgång till dessa hemliga rum i en mellanstor svensk stad?

Vissa dagar i veckan sitter det en äldre herre nere i arkivet på Stifts- och landsbiblioteket och läser årstidskrifter i botanik och antecknar febrilt något i ett anteckningsblock. Vi hälsar med ett kort och koncist ”hej” varje gång han besöker arkivet. I övrigt förekommer ingen konversation mellan oss, så tystnaden är total förutom några sövande fläktar i taket. Men plötsligt en dag bryter amatörbotanikern tystnaden genom att glatt utropa: ”Äntligen har jag kunnat hitta den där botanikern som försvann! Han bytte ju efternamn!” 

*

Gunnar D Hansson skriver följande i Tapeshavet: 

Arkiv: det allmänna systemet för utformning / och transformation av utsagor. Konst: det specifika / systemet för utformning och transformation av utsagor. / Båda: en sista tillflyktsort. Åtskillig oreda däremellan / och mycket som lämnas osagt: plötsliga försvinnanden, / minnestekniker, det egendomliga ordet ’kanhända’, / närvaro och överflöd, livets goda monotoni, / ting som samlas efter döden, framtidens / oordning (som går bredvid oss hela tiden).⁵

I rummet där jag sitter och skriver täcks en vägg av bokhyllor med fonogramutgåvor. Med andra ord en samling cd och vinyl som jag har samlat på mig sedan mitten av sjuttiotalet. Jag rycker ut en skiva och ser att den hade jag ju också! Idag lyssnar jag mest på strömmad musik med samma ljudkvalitet som på cd men all information om utgivningarna går lätt förlorad på detta sätt. ”Åtskillig oreda däremellan” skriver Gunnar D Hansson, vilket stämmer väldigt bra i mitt fall. ”Och mycket som lämnas osagt: plötsliga försvinnanden,” fortsätter Hansson, vilket stämmer ännu bättre eftersom massor av skivor ”försvann” i flytten någonstans. Vi samlar på oss ett arkiv av böcker, filmer och skivor och frågan är varför detta tar så stor plats i en bostad när allt snart ligger på en server någonstans. Eller som poeten Bengt Emil Johnson skrev: ”(och för att dagars / och nätters framskridande skall / bli synligt måste de första framstå som hejdade)”⁶. Precis. Längtan att få klarhet i saker och att spalta upp i något som liknar ett inre arkiv, att kunna rensa bort något.  

*

Någon gång i yngre tonåren smyger jag försiktigt in i något som kallas för läsesalen på det gamla biblioteket där det mest sitter äldre herrar med sträng uppsyn försjunkna i någon tidskrift. Alla utanförliggande ljud blir tämligen obekväma i denna typ av miljö. Vad som förvånar mig mest är att det i detta rum står en vinylspelare med tillhörande hörlurar och ett litet kartotek där flera skivtitlar är bekanta men aldrig hörda av mig. Försiktigt vågar jag mig fram till en sträng bibliotekarie och viskar att jag väldigt gärna skulle vilja höra på en skiva som jag har hört talas om ska innehålla stereofoniska effekter men som jag aldrig lyssnat på i hörlurar, med titeln Led Zeppelin II. Jag sätter mig ner och tar på mig ett par stora hörlurar och efter detta är ingenting sig likt i min nyfunna ljudvärld. Det är för mig obegripligt att jag kan sitta i denna stränga, tysta sal och lyssna på Robert Plants röst som far omkring i mitt huvud utan att någon av dessa herrar runtomkring mig i läsesalen blir störda när John Bonham slår in bandet efter en ljudresa som jag varken förr eller senare har upplevt. Trumslagaren Bonham som med sin dynamiska rytmik kunde spela melodiska fraser på sin bastrumma som ingen har kunnat göra sedan dess. Nästa besök i läsesalen blir om möjligt ännu mer omtumlande. När jag står och bläddrar bland korten i kartoteket för vinylskivor hittar jag ett kort med titeln: Pink Floyd, Atom Heart Mother. Denna färd in i en svit för kör, blåsorkester, ljudkollage och rockband resulterar i att en dörr öppnas för konstmusik som jag inte har lämnat sedan den dagen på gamla Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. Att få nya perspektiv och nya insikter lång tid efter att någonting har hänt genom att katalogisera i sitt förflutna, i sitt minnesarkiv. I detta fall i mitt minne av läs- och musikupplevelser som aldrig kan bli så omstörtande som just när det upplevs för första gången, i det soniska arkivet. 

Min kollega och vän saxofonisten Evan Parker har sagt följande om betydelsen av att lyssna på musik: ”MY ROOTS ARE IN MY RECORD PLAYER.” 

Så läs och lyssna gärna på:  

Peter Ablinger, Voices and piano, Nicolas Hodges pi. Kairos 0013082KAI, 2009, där röstrytmiken i de inspelade rösterna helt och fullt styr pianostämman och Khansahib Abdul Karim Khan, Echoes of a golden voice, EMI 33ECX 3304, 1976, gör det möjligt att lösa upp den linjära tiden för en stund, innan vi går vidare till en harpa med en intensiv viskande berättare i Alemu Aga, The harp of King David, Long Distance 142009, 1995, för att sedan återvända till vårt indisk/pakistanska ursprung i Nazakat Ali & Salamat Ali, Classical music from Pakistan, EMI CLP 1308, innan vi träffar George Antheil, Benedikt Koehlen, Bad boy’s piano music, Col Legno WWE 1CD 31880, 1995, där allt verkade möjligt i vår teknikoptimism i början av 1900-talet, för att sedan gå tillbaka till en annan kulturvagga i form av Rashîd al-Qundarjî, Musique savante d’Irak, Al Sur ALCD 183, 1996, som sedan tar oss lite mer österut i den legendariska K. Arunachalam, Music of India, EMI EALP 1284, 1964, där det finns kopplingar genom folkvandringarna västerut genom Manuel El Agujeta, Grands cantaores du flamenco vol. 8, Le Chant Du Monde LDX 274900, 2010, som osökt för oss till de epokgörande dadaisterna i Arp – Schwitters – Hausmann, Dada > Antidada > Merz, Sub Rosa SR 195, 2005, och som sedan tar oss till den oheliga syntesen mellan konstmusik och rock i Art Bears, Winter songs/The world as it is today, Arcades Music RéR CD, 1980, genom A.R.C. Chick Corea, David Holland, Barry Altschul, ECM 1009 ST, 1971, som utvecklade en pianotriomusik till något helt unikt under sjuttiotalet, som för oss vidare till att upptäcka sufimusiken genom Ali Brothers, Music from Pakistan, EMI EMC-E 1007, och som får oss att se de självklara banden mellan västerländsk konstmusik och afrikansk polyrytmik genom Pierre-Laurent Aimard, Aka Pygmies, African rhythms, Warner/Teldec Classics 8573 86582-2, 2003, som sedan länkar oss vidare över till den amerikanska svarta musikens påhälsning i Paris genom Art Ensemble of Chicago, Les stances a Sophie, Nessa Rec. n-4, 1970, där Akantus, I’vo piangendo – music from 17th century Italy, Alice ALCD 017, 1997, och Akantus, Amando e desiando, Alice ALCD 010, 1992, ger oss ett perspektiv bakåt förankrat i vår nutid som Antony and the Johnsons, I am a bird now, Rough Trade Rec. RTRADCD223, 2004, så självklart uttrycker genom sin sång som också Atomic Rooster, Death walks behind you, Sanctuary Rec./Castle Music CMQCD 869, (1970) 2004, och Atomic Rooster, Made in England, Castle Music CMQCD927, (1972) 2004, påminner oss om ett kreativt England, när J S Bach, Die Kunst der Fuge, Hespérion XX, Astrée Auvidis ASTRÈE E 2001, 1986, och J S Bach, Maya Homburger & Malcolm Proud, Six sonatas for violin & harpsichord, Maya Rec. MCD9503, 1995, och J S Bach, Paolo Beschi, Violoncello solo suites I-VI, Winter & Winter 910 028-2, 1998, och J S Bach, Hopkinson Smith, L’œuvre de Luth, Astrée Auvidis ASTRÈE E 7721, 1987, och J S Bach, Glenn Gould, Goldberg variations BMW 988, Sony Music SMK 52 619, 1982, och J S Bach, Andreas Staier, Goldberg-variationen, HMC 902058 och J S Bach/L V Beethoven, Glenn Gould, Live in Leningrad, Sony Music SMK 2 686, 1984/85, påvisar ännu en gång den ickelinjära musikhistorien genom The Beatles, The Beatles in mono, EMI Rec. 2009, där Alban Berg, Wozzeck, Deutsche Grammophon, 2 LP STEREO 2707 023, 1971, blir en självklar genomgång till den unika duosessionen med Derek Bailey & Andrea Centazzo, Drops, Ictus Rec. ICTUS 0003, 1977, och som sedan får sin spegling i den afrikanska dialogen med Latinamerika i Gato Barbieri & Dollar Brand, Confluence, Black Lion Rec., Intercord 28 467-9 U, 1974, och Dollar Brand, African piano, JAPO Rec. 60002, 1969, där det tvära kastet över till den strängt seriella pianomusiken i Jean Barraqué, Herbert Henck, Sonate pour piano, ECM New Series 1621 453 914-2, 1999, blir en spännande brygga över till pärlfiskarna i Bahreïn et Shardja, Pêcheurs de perles et musiciens du golfe Persique, Ocora, 558583, 1981, som sedan drar oss in i Béla Bartók, Belcea Quartet, String quartets 1-6, EMI Classics 0946 3 94400 23, 2008 (fantastisk konsert kvartetten gjorde på Stockholms konserthus för några år sedan!), och där den oefterhärmliga politiska ljudpoesin med Amiri Baraka, David Murray & Steve McCall, New music – new poetry, India Navigation, IN-1048, 1981, för oss tillbaka till en kontrapunktisk, engelsk blues med Back Door, The human bed, Hux Rec. HUX031, (1973, 1974) 2002, till den bandlösa gitarrvirtuosen Vishwa Mohan Bhatt, Guitar a la Hindustan, Magnasound D4HI0588, 1992, och La Vina de S. Balachander, L’Inde Vol. 6, Disques Espérance ESP 165510, 1978, och Sulochana Brahaspati, Raga Bilaskhani Todi-Khyal, Raga Mishra Bhairavi-Tappa, Nimbus Rec. NI 5305, 1992, där hoppet till H I F von Biber, Romanesca, Violin sonatas, Harmonia Mundi, HMU 907134.35, 1994, känns helt okomplicerad som sedan leder oss vidare till Pierre Boulez, BBC Symphony Orchestra & Strings of the New Philharmonia Orchestra, Pli selon pli – livre pour cordes, Sony Classical SMK 68 335, 1995, och Pierre Boulez, H. Henck, Sonates 1,2 et 3 pour piano[AH1] , Wergo WER 60121-50, 1985, och Boulez/Riehm/Lachenmann, Hans Zender, Saarländischer Rudfunk cpo 999 484-2, 1997, och banbrytande röstkonst i Luciano Berio, Cathy Berberian, Circles, Wergo WER 6021-2, 1991, och L. Berio, Christine Schadeberg & Musicians’ Accord, The great works for voice, Mode Rec. mode 48, (1995) 2006, och Berio, Berberian, m fl, Circles, Sequenza I, Sequenza III, Sequenza V, Wergo WER 6021-2, (1967) 1991, där L v Beethoven, Paul Badura-Skoda, Les Sonates pour le pianoforte, Astrée Auvidis ASTRÈE, E 8699, (1980) 1989, och L v Beethoven, Grigory Sokolov, Diabelli variations OP. 120, Saint Petersbourg 1985, Naïve OP30384, 2003, och L v Beethoven, Artur Schnabel, Diabelli variations, Pavilion Rec. GEMM CD 9378, 1989, och L v Beethoven, Le quatuor talich, Quatuors. 15 & 16, Calliope CAL 9639, 1986, och L v Beethoven, Glenn Gould, The last three sonatas, CBS Rec. CBS MPK 45684, (1956) 1989, och Hildegard of Bingen, Emma Kirby, A feather on the breath of God, Hyperion Rec. CDA66039, 1981, känns märkligt nutida på alla vis, när vi sedan får en unik upptagning från The Bali sessions: Living art, sounding spirit, Ryko RCD 10449, 1999, som sedan åtföljs av den fantastiske sångaren och basisten Jack Bruce, Harmony row, Polydor 835 243-2, 1971, och Cream, Those were the days, Polydor 539 000-2, 1997, och Cream, Royal Albert Hall, DVD Warner Music Vision 0349-70421-2, 2005, och Jack Bruce, A question of time, Epic Rec./CBS Rec. EK 45279, 1989, och Jack Bruce, Out of the storm, Polydor 065 606-2, 2003, för att sedan övergå till Earle Brown, Ensemble Avantgarde, Synergy, Hat Hut Rec. ART CD 177, 1995, där allt kring grafisk komposition blev betydelsefullt för mig 1976, på samma gång som James Brown, Live at the Apollo volume II, Universal Rec. 314 549 885-2, 2001, kring sina rituella sessioner blev epokgörande, precis som David Bowie, Heroes, EMI 7243 521908 0 5, 1999, och David Bowie, Outside, The Nathan Adler diaries: A hyper cycle, BMG 74321303392, 1995, och David Bowie, Earthling, BMG 7432143077 2, 1997, skapade dynamik till mitt lyssnade på Paul Bley/Evan Parker/Barre Phillips, Time will tell, ECM Rec. ECM 1537, 1995, och Olle Bonniér, Plingeling/plingaling, Olof Bright OBCD 12, 2005, för att i nästa stund ta del av formantrika röstklanger i Binchois & Lescurel, Ensemble Gilles Binchois, Chansons, Virgin 0946 3 49973 2 4, (1995, 1998) 2006, och Ensemble Gilles Binchois, Musique et poésie à Saint-Gall, Harmonia Mundi HMC 905239, 1997, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Messe de Saint Marcel, Harmonia Mundi HMA 1951382, 2005, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Chant de l’eglise de Rome, Zigzag-territories zzt081001, 2008, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Chant corse, Harmonia Mundi HMD 941495, 1998, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, École Notre-Dame, Harmonia Mundi HMA 1901148, 1989, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Plain chant, Harmonia Mundi HMC 901319, 1990, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Les pélerins d’Emmaüs, Harmonia Mundi HMX 2901347, (1990) 2004, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Chant cistercien, Harmonia Mundi HMX 2901392, (1992) 1999, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Le chant des templiers, Ambroisie AM 9997, 2006, och Marcel Pérès, Ensemble Organum, Codex Chantilly, Harmonia Mundi HMA 1951252, (1987) 2006, för att sedan komma tillbaka till Indien med Uday Bhawalkar, Raga Shri – Raga Malkauns, Nimbus Rec. NI 5489, 1997, till att The Beach Boys, Pet sounds, EMI 0946-3-53986-2-5, (1966) 2006, för oss över till det ursprungliga i R L Burnside, Come on in, Fat Possum Rec./Epitaph 0317-2, 1998, och R L Burnside, A bothered mind, Fat Possum Rec. FP1013-2, 2004, och R L Burnside, Too bad Jim, Fat Possum Rec./Capricorn Rec. 42082- 2, 1994, där kopplingen till både Indien och bluesen blir självklar i Carla Bley & Paul Haines, Escalator over the hill, JCOA Rec./ECM Rec. JCOA/EOTH 839 310-2, (1971) 1998, och Paul Bley, Footloose, Savoy SV-0140, 1992, som för oss tillbaka till urkunderna i Burundi – musiques traditionnelles, Ocora 558 511, 1984, och milstolparna i Anthony Braxton, Creative orchestra music 1976, BMG Rec. ND86579, 1987, och Circle, Paris concert, ECM 1018/19 ST, 1972, och Chick Corea, Early circle, Blue Note CDP 7 84465 2, 1992, när kastet över till konstpunken i Cardiacs, Sing to God – part one, Alphabet ALPH CD 023, 1995, och Cardiacs, Sing to God – part two, Alphabet, ALPH CD 024, 1995, som leder oss tillbaka till den amerikanska folkmusiken med Johnny Cash, American IV: the man comes around, American Rec. 063 339-2, 2002, och Ry Cooder, Get rhythm, Warner Bros. Rec. 7599-25639-2, 1987, och vidare norrut till Kanada, Inuit games and songs, Auvidis-Unesco D 8032, 1991, med ett mellanspel i hovmusiken från Corée, Musique de cour, Playa Sound PS 65023, 1988, och tillbaka till Spanien med Manolo Caracol, Grands cantaores du flamenco Vol.7, Le Chant Du Monde LDX 274 899, för att därefter landa i rum och tystnad hos Johan Cage, S. Drury, The piano works 1, Mode Rec. Mode 47, 1995, och John Cage, Joshua Pierce, Sonatas & interludes for prepared piano, Wergo WER 60156-50, 1989, och John Cage, The Arditti Quartet, The complete string quartets vol. 1, Mode Rec. mode 17, 1989, och John Cage, R. Bunger & J. Clayton, Four walls, Tomato Rec. 2696592, 1989, och John Cage, Teodoro Anzellotti, Cheap imitation, Souvenir, Dream, Winter & Winter W&W 910 080-2, 2003, och John Cage, Margaret Leng Tan, American Composers Orchestra, The seasons, ECM Rec. ECM 1696, 2000, och John Cage, H. Henck, Music of changes, Wergo WER 60099-50, 1988, och John Cage, H. Henck, Sonatas and interludes, Location, Festeburger Fantasien, ECM rec. ECM 1842/43, 2003, och John Cage, Margaret Leng Tan, Daughters of the lonesome isle, New Albion Rec. NA070CD, 1994, John Cage, S. Drury, D. Tudor, The piano concertos; fourteen, Mode Rec. mode 57, 1997, och John Cage, Cheap imitation, Ampersand ampere3, 1999, och John Cage, Roaratorio, Wergo WER 6303-2 286 303-2, 1994, där kopplingen över till den store poeten och komponisten Captain Beefheart, Doc at the radar station, Virgin 0777 7 87136 2 3, 1986, och Captain Beefheart & His Magic Band, Trout mask replica, Warner 927 196-2, 1970, och The Magic Band, 21st century mirror men, Proper Rec. PRPCD026, 2005, och Captain Beefheart & The Magic Band, Dust sucker, Milksafe BF6003, 2002, och Captain Beefheart & His Magic Band, The Mirror man sessions, Buddha Rec. 7446599606-2, 1999, och Captain Beefheart & the Magic Band, Bluejeans & moonbeams, Virgin Rec./EMI CDVR2023 0946 365515 24, 2006, och Captain Beefheart & the Magic Band, Somebody in my home, CBH-Music Rec. CB 63-80, 1980, till den tidige Joe Cocker, Mad dogs & Englishmen, A & M Rec. 540 698-2, 1997, som för oss vidare till mer amerikansk folkmusik i form av Crosby, Stills, Nash & Young, Déjà vu, Atlantic 7567-82649-2, 1970, och vidare med John Coltrane, A love supreme (deluxe edition), Impulse! 589 945-2, 2002, och John Coltrane, Meditations, Impulse! 254 621-2, 1987, och John Coltrane, Kulu sé mama, Impulse! 254 645-2, 1987, och John Coltrane, A love supreme, Impulse! 254 557-2, 1987, och John Coltrane, Sun ship, Impulse! IMP 11672, 1995, och John Coltrane, The complete 1961 Village Vanguard recordings, Impulse! IMPD4-232, (1961) 1997, och The John Coltrane Quartet, The complete Africa/brass sessions, Impulse IMP 21682, (1961) 1995, tills vi landar i indisk dhrupadsång med Ustad Sayeeduddin Dagar, India: The art of Dagarvani dhrupad, Buda Rec. 198412 och N Z Dagar & N F Dagar, Chant dhrupad, Auvidis Rec. AV 4511, 1984, och Z M Dagar & Z F Dagar, Raag Malkauns Bombay 1968, Country & Eastern, CE 02, 2005, och Ustad Zia Fariduddin Dagar, Raga Chandrakauns, Origo 1002, 1984, och Ustad Zia Fariduddin Dagar, Le chant dhrupad de Ustad Fariduddin Dagar – L’Inde Vol. 15, Disques Espérance ESP 8413, 1985, och Bahauddin Dagar, Live from Darbar festival, Sense World Music 093, 2007, och Dagar Brothers, Dhrupad, JVC JVC-5390-2, 1995, och Dagar Brothers, Raga – Darbari Kanada – Adana, EMI EALP.1291, 1965, för en liten avstickare till sångaren och poeten Bob Dylan, Time out of mind, Columbia 486936 2, 1997, och tillbaka till Sydindien med Dhyanam/Meditation, South Indian vocal music, Nonesuch Rec. H- 72018, 1966, och övergången till Miles Davis, Dark magus, Sony Rec. SRCS 9325-6 och Miles Davis, Sketches of Spain, CBS CDCBS 62327, 1963, och Miles Davis, At Fillmore, CBS Rec. CBS S 66257, (LP) 1970, och Miles Davis, Four & more, CBS Rec. CBS 85560, (LP) 1966, och Miles Davis, Agharta, CBS Rec. CBS 88159, (LP) 1975, och Miles Davis, Get up with it, CBS Rec. CBS 88092, (LP) 1974, och Miles Davis, The complete In a silent way sessions, Columbia c3k 6536, (1971) 2001, för att sedan landa i ett klanghav med Deathspell Omega, Paracletus, NED026 och Deathspell Omega, Kénôse, NED008 och Dodecahedron, Dodecahedron, SUA 023, 2012, som direkt över går till Girija Devi, Inde du Nord, Ocora C 560056, 1995, och Nick Drake, Fruit tree, Hannibal Rec. HNCD 5402, 1986, och Cesaria Evora, Cesaria Evora, Nonesuch Rec. 79379-2, 1995, och Empire Centrafricain, Anthologie de la musique des Pygmées Aka, Ocora 558526/7/8, 1978, och vidare norrut till Nubien genom poeten och sångaren Hamza El Din, Escalay/The water wheel, Oud music from Nubia, Nonesuch 7559-72041-2, 1971, Les Musiciens Du Nil, Egypte, Ocora C59006, 1987, och Hamza El Din, Music of Nubia, Vanguard VMD 79164, 1964, och Hamza El Din, Al Ous – instrumental and vocal music of Nubia, Vanguard VSD 79194, 1965, och Hamza El Din, A song of the Nile, JVC VID-25007 och Hamza El Din, Available sound – Darius, Lotus Rec. 9621CD, 1996, tills vi når Turkiet i The Erkose Ensemble, Tzigane, CMP Rec. CD 3010, 1991, och far både till USA och Sverige i Bill Evans Trio, Live in Stockholm 1965, Landscape LS2-917, (1965) 1992, genom att lyssna till bluesens rötter i Khalifa Ould Eide & Dimi Mint Abba, Moorish music from Mauritania, World Circuit WCD 019, 1990, och dansmusik i etiopiskt samlings-cd, The very best of Èthiopiques, Manted 245, 2007, för att vandra i olika rum med Andreas Eklöf, Nor, Compunctio COMPCD003, 2008, och möta det postmoderna landskapet kring Brian Eno & David Byrne, My life in the bush of ghosts, Virgin/EMI 0946 331341 2 6, (1979-1980) 2006, för att sedan lyssna till gitarristen Robert Fripp, Exposure, RG Rec. EGCD41, 1979, och över till frenesin i Brian Ferneyhough, Arditti String Quartet, Mitchell, Andersson, Scodanibbio, Arditti, Asko Ensemble, Nott, Auvidis Montaigne MO 782029, 1996, som senare landar i klubborna hos Hossein Farjami, Hossein Farjami plays Santoor, Arc Music EUCD 1100, och för oss vidare in i en synbar och reflekterande process i Morton Feldman & Samuel Beckett, Words and music, Montaigne MO 782084, 1996, och Morton Feldman, Marianne Schroeder, Piano, Hat Hut Rec. hat ART CD 6035, 1989, och Morton Feldman, Kristine Scholz & Mats Persson, Complete works for two pianists, Alice ALCD 024, 2002, och Morton Feldman, Turfan fragments, Dog W/A Bone DWAB04, 2001, och Morton Feldman, Ensemble Recherche, The viola in my life I, II, Montaigne MO 782126, 2000, och Morton Feldman, For Samuel Beckett, Hat Hut Rec. hat ART CD 6107, 1991, och Morton Feldman, Radio-Sinfonie Orchester Frankfurt, Neither, Hat Hut Rec. hat ART 102, 1998, och Morton Feldman, Morton Feldman, ed. RZ 1010, (1956-1979) 1994, och Morton Feldman, M. Hinterhäuser, Piano and orchestra, Palais de Mari, Piano, Col Legno WWE 1CD 20070, 2001, och Morton Feldman, M. Hinterhäuser, For Bunita Marcus, Col Legno, WWE 1CD 31886, 1995, och Morton Feldman, Ib Hausmann Pellegrini Quartet, Clarinet and string quartet, Hat Hut Rec. hat ART CD 6166, 1995, och Morton Feldman, E. Blum, N. Vigeland & J. Williams, Crippled symmetry I/II, Hat Hut Rec. hat ART CD 2-60801/02, (2 CD) 1991, och Morton Feldman, Palais de Mari, Kairos 0012362KAI, 2003, och Morton Feldman, Rohan de Saram & Marianne Schroeder, Patterns in a chromatic field, Hat Hut Rec. hat ART CD 2-6145 (2CD’s), 1995, och Morton Feldman, Steffen Schleiermacher/Isabel Mundry/Mats Persson/Kristine Scholz/Nils Vigeland, Works for piano 2, Hat Hut Rec. har Art CD 6143, 1994, för att sedan plötsligt landa i Fläsket Brinner, Fläsket, Polydor/Universal 018301-2, (1972) 2002, och Direct Sound, Five voices, Intakt CD 015, 1989, och sedan direkt över till egensinnig pianomusik i Michael Finnissy, Piano, NMC/Artist Series NMC D002 som för oss över till Thomas Bernhards hemland i form av Österrikes intressantaste komponist Beat Furrer, Begehren, Kairos 0012432KAI, 2006, och Beat Furrer, Konzert für Klavier und Orchester, Kairos 0012842KAI, 2008, och Beat Furrer, Stimmen, Kairos 0012272KAI, 2001, och Beat Furrer, Nuun, Presto con fuoco, Still, Poemas, Kairos 0012062KAI, 2000, och Beat Furrer, Fama, Kairos 0012562KAI, 2006, och Beat Furrer, Aria, Kairos 0012322KAI, 2003, och Beat Furrer, Solo piano works, Kairos 0012382KAI, 2005, och sedan gå till orientalisk historia genom Gazeller I, Ottoman-Turkish vocal improvisations, Kalan Müzik CD 067, 1997, och Gazeller II, Ottoman-Turkish vocal isfamprovisations, Kalan Müzik CD 072, 1997, och Greek-Oriental Rebetica, songs and dances in the Asia Minor style, Arhoolie Folklyric CD7005, 1991, för att sedan gå in till Vieux Gaultier, Hopkinson Smith, Pieces de Luth, Astré Auvidis ASTRÈE E 8703, 1988, och Gesualdo, Ensemble Vocal Européen de la Chapelle Royale, Sabbato sancto responsoria, Harmonia Mundi, HMC 901320, 1990, med en rejäl omväg över Galliano & Portal, Blow up, Dreyfus Jazz FDM 36589-2, 1997, tills vi når Jimmy Giuffre 3, Flight, Bremen 1961, Hat Hut Rec. CD 6071, 1961, och Jimmy Guiffre 3, Fusion, Thesis, ECM Rec. ECM 1438/39 849 644-2, 1961, över till vännerna Mats Gustafsson, Paul Lovens, Nothing to read, Blue Tower Rec. BTCD 03, 1991, och Barry Guy, Fizzles, Maya Rec. MCD 9301, 1993, och Gastr Del Sol, Camoufleur, Domino Rec. WIGCD44, 1998, och Gastr Del Sol, Upgrade & afterlife, Drag City DC90CD, 1996, genom spanska frihetssånger i Charlie Haden, Carla Bley, Don Cherry m fl, The ballad of the fallen, ECM Rec. ECM 1248 811 546-1, (LP) 1983, och Charlie Haden, Liberation music orchestra, Impulse! IMPD-188, (1970), 1996, där stigen leder oss till mästerligt solospel med Nina De Heney, Archipelago, Kning Disk KD046, 2007, och Nina De Heney, III, Found You Rec. FYR 016-IS04, 2010, och utan Henry Cow, Slapp Happy, In praise of learning, Red Rec. RED 03, 1975, och Henry Cow, Concerts, Compendium Rec. FIDARD01. 1974/75 och Bo Hansson, Sagan om ringen, Silence Rec. RING 4600, (1970, 1972, 1975) 1988, och Hansson & Karlsson, Polydor 557 279-2, 1998, blir inte denna resa fullständig från att ha tagit en stor omväg över Heinz Holliger, Streichquartett – Die Jahreszeiten – Chaconne, Wergo WER 6084-2 286 084-2, (1979) 1991, och Heinz Holliger, Scardanelli-Zyklus, ECM Rec, 1472/73 437 441-2, 1993, och J. Haydn, Riko Fukuda, Piano sonatas 28, 36, 14, 6, 9, 8, Brilliant Classics 99671/10, 2000, och Horowitz (Schubert, Liszt), Brahms: Concerto no. 2, Toscanini, BMG GD60523, 1991, och Horowitz (Schumann, Scarlatti, Schubert, Scriabin), Horowitz recital, CBS Maestro, MYK 42534, (1968) 1987, genom att PJ Harvey, Rid of me, Island Rec. CID 8002/514 696-2, 1993, och PJ Harvey, Dry, Too Pure PURE CD10, 1992, blir en avgörande rastplats på vägen till Hespèrion XX/Jordi Savall, El cancionero de la Colombina, Astrée Auvidis ASTRÈE E 8763, 1992, och Fred van Hove, I-II-III, Edition Explico, LC 5572, 1996, för att nå ett viktigt delmål i form av Jimi Hendrix, Live at the Fillmore East, MCA Rec. MCD 11931/111 931-2, (1969, 1970) 1999, och Jimi Hendrix, Live at Berkeley, MCA Rec./Experience Hendrix 0602498607527, (1970) 2003, och över till Europa igen med Irlande, Traditions du Connemara, Ocora C 580020, 1993, och tillbaka till visionären Charles Ives, S. Ozawa & M. T. Thomas, Symphony no. 4 three places in New England, Deutsche Grammophon, 423 243-2, (1970) 1977, och Charles Ives, Herbert Henck, Sonate für Klavier Nr.1, Wergo WER 60101-50, 1984, och Charles Ives, Herbert Henck & Deborah Richards, Piano pieces, Wergo WER 60112-50, 1985, där vännerna i Hans Isgren, To snatch from the moon w/ the hand, (Privat Inspelning, 2000), får mig till Inde du Sud, I’art du Vina, CBS Rec. CBS 80213, 1975, och Iran: Persian classical music, Elektra Nonesuch Explorer Series 7559-72060-2, (1974) 1991, och Iran vol. 2, Anthologie de la musique traditionnelle, Ocora, Harmonia Mundi 558 550, 1980, och Iran 3 & 4, Anthologie de la musique traditionnelle, Ocora, Harmonia Mundi 558 562/63, 1981, och Iran 5 & 6, Baloutchistan, Musiques d’extase et de guérison, Ocora, Harmonia Mundi 558565/66, 1981, där steget inte är långt till International Harvester, Sov gott Rose-Marie, Silence SRSCD3614, (1969) 2001, och Japon: Gagaku, Ocora C 559018 HM65, 1987, och Street music of Java, Lyrichord LLST 7310, 1976, och Sri Bhimsen Joshi, Vocal phenomenal, Chhanda Dhara SNCD 70492, 1992, (jag glömmer aldrig fyratimmarsessionen i en skolsal i Årsta i början av åttiotalet!) och Jan Johansson, Folkvisor, Heptagon Rec. HECD-000, 1994, och Jan Johansson, En resa i jazz och folkton, Heptagon Rec. HECD-009, 1995, och Jan Johansson & Radiojazzgruppen, Den korta fristen, Heptagon Rec. HECD-001-101, 1994, och Jan Johansson, Jan Johansson spelar musik på sitt eget vis, Megafon MFCD-2021, (1964-1966) 1989, och tillbaka till Japansk trad. musik, Colombia, cocf-9792, 1992, genom Spike Jones & His City Slickers, Greatest hits, The Entertainers CD 0247, 1990, till gruppen Japan, Tin drum, Virgin CDV2209, 1981, rusar vi in i musikteaterns värld genom Mauricio Kagel, Solowerke, Winter & Winter 910 035-2, 1998, och Mauricio Kagel, Playback play, Winter & Winter 910 059-2, 2000, och Mauricio Kagel, Arditti String Quartet, Pan string quartets I, II, III, Auvidis Montaigne/Naïve MO 782129, 2000, och Mauricio Kagel, Les idées fixes, Musik für Tasteninstrumente, Opus 1.991, Col Legno AU 31826 CD, 1991, och Mauricio Kagel, Becker, Riessler, Ross, Sylvestre & Wharton, (2) Zwei akte, Rrrrrrr… 5 Jazzstücke, Blue’s blue, Auvidis Montaigne MO 782003, (1990) 1996, och Mauricio Kagel, Ensemble Modern, Roland Hermann, (3) Finale/…den 24.xii.1931, Montaigne 782009, 1992, och Mauricio Kagel, Ensemble Modern, (4) Variétè, Montaigne 782013, 1992, och Mauricio Kagel, Schönberg Ensemble, Trio in drei Sätzen, Schwarzes Madrigal, Winter & Winter 910 090-2, 2002, och Maurico Kagel, Schönberg Ensemble, Reinbert de Leeuw, (5) Stücke der Windrose & Phantasiestück, Auividis Montaigne MO 782017, 1994, och Mauricio Kagel, Gawriloff, Palm & Canino, (6) Klangwölfe, Unguis incarnatus est, An tasten, Trio, Auvidis Montaigne MO 782043, 1994, och Mauricio Kagel, Abbenes, Stockhausen, Blaauw, Adam, Gorsch, (7) Nah und Fern, Auvidis Montaigne MO 782062, 1995, tills vi landar i den nordindiska konstmusiken hos Ali Akbar Khan, Legacy, AMMP CD 9601, 1996, och Ameer Khan, Raga Marwa, Darbari Kanada, EMI EALP 1253, och Vilayat Khan & Bismillah Khan, Duets, EMI ASD. 2295, 1967 och Ustad Sabri Khan, Master of the Indian Sarangi, ARC Music EUCD 2192, 2008, och Ustad Samir Khan, Great master, great music, EMI ECLP 2765, (LP) 1976, och Ustad Salamat Ali Khan, Breath of the rose, Water Lily Acoustics WLA-ES-18-CD, 1993, och Ustad Bade Ghulam Ali Khan, Kheyal – Raga Behag, Vilambit Ektaal, Inreco 2411-5001, 1977, och Ustad Bade Ghulam Ali Khan, Raga Goonkali, Raga Malkauns, EMI EALP 1258, och Sultan Khan, Singing Sarangi of Sultan Khan, Chhanda Dhara SNCD 73988, 1988, och Ghulam Mustafa Khan, Raga Bhupal Todi/Raga Bageshree, EMI ECSD 2471, 1970, och Dr. Lamani Misra, Nectar of the moon – Vichtira vina music of Northern India, Nonesuch Rec. H- 72086, 1981, och Bismillah Khan, Shaadi Ki Shehnaiyan, HMV STCS 850082, 1986, och Bidur Mallik & Sons, The fast side of dhrupad, Welt Musik SM 1517-2, 1994, och Ram Narayan, Beat and bow, The Grammophone Company of India Limited, EMI EALP 1312, 1967 och Ram Narayan, Rag Shankara, Rag Mala in Jogia, Nimbus Rec. NI 5245, 1990, och Ram Narayan, Sarangi, EMI S-MOAE 183, 1969, och Ram Narayan, Rag Lalit, Nimbus Rec. NI 5183, 1989, och Surshri Kesar Bai Kerkar, Raga-Lalat, Raga-Malkauns, EMI EALP.1278, 1963, och tillbaka till Nordafrika med Oum Kolthoum, El Awellah Fel Gharam, Sidi 94 SDCD 01B46 och tillbaka igen österut till Pakistan med Nusrat Fateh Ali Khan, Greatest hits of Nusrat Fateh Ali Khan, Sirocco SIR CD 009, 1988, och till ett Sydindiskt tempel i form av Sheik Chinna Moulana, Carnatic instrumental Nadaswaram, EMI CDNF 147743, 1997, för att stanna upp och lyssna på vännerna Roland Keijser & Raymond Strid, Yellow bell, UMLÅDA2, 2011, som osökt för mig till N. Krishnan, Enchanting Nadaswaram recital, Pyramid CD PYR 7011, 1996, och vidare till epokgörande King Crimson, The construction of light, Virgin KCCDX2 7243 8 49261 20, 2000, och King Crimson, Epitaph, Discipline Global Mobile DGM9607, 1997, och King Crimson, The power to believe, Sanctuary Rec. SANCD155, 2003, och King Crimson, B’Boom, official bootleg – live in Argentina 1994, Discipline Global Mobile DGM 9503, 1995, och King Crimson, Vrooom, Discipline Global Mobile DGM 0004, 1994, och King Crimson, Red, Atlantic SD 18110 0698, 1974, och King Crimson, Islands, E G Rec. ILPS-9175, 1971, och King Crimson, Happy with what you have to be happy with, Sanctuary Rec. SANEP123, 2002, tills vi stannar till i Sydindien igen med Gopal Krishan & Latif Ahmed Khan, L’art de la Vicitra Vîna, Ocora C 561048/49, 2002, och far till Chicago med Glenn Kotche, Mobile, Nonesuch Rec. 7559-79927-2, 2006, när turen går till vännerna i Kultivator, Barndomens stigar, Bauta Rec. APM 9201, 1981, som gör att jag måste lyssna på mästerlig improvisation med Miko Korhonen, Svenska klavikord, SVEA Fonogram SVCD 8, 1997, och blues med Junior Kimbrough, God knows I tried, Fat Possum Rec./Epitaph 0320-2, 1998, tills vi möter den arkaiska klangens mästare Helmut Lachenmann, Das Mädchen mit den Schwefelhölzern, ECM 1858/59, 2004, och Helmut Lachenmann, Schwankungen am Rand, ECM New Series 1789 461949-2, 1994, och Helmut Lachenmann, Ausklang/Tableau, Col Legno WWE 1CD 31862, 1994, och Helmut Lachenmann. Marino Formenti, Piano music, Col Legno WWE 1CD 20222, 2003, och Helmut Lachenmann, Roland Keller, Klaviermusik, Col Legno AU 31813 CD, 1991, och Helmut Lachenmann, E. Brunner, W. Grimmer, M. Damerini & J. Beer, Allegro sostenuto/Pression/Dal niente/Intérieur I, Col Legno WWE 1CD 31863, 1994, och Helmut Lachenmann, Arditti String Quartet, Deutches Symhonie-Orchester & Olaf Henzold, Reigen Seliger Geister, Auvidis Montaigne/Naïve MO 782130, 1994, som blir alldeles kristallklart när vi sedan tar oss vidare in hos G. Ligeti, Arditti String Quartet, (1) String quartets and duets, Sony SK 62306, 1994, och G. Ligeti, London Sinfonietta Voices, (2) A Cappella Choral works, Sony SK 62305, 1994, och G. Ligeti, P L Aimard, (3) Works for piano: Études, Musica Ricercata, Sony SK 62308, 1996, och G. Ligeti, Charial, Terrioux, Hocker, (5) Mechanical Music, Sony SK 62310, 1995, och G. Ligeti, P. Eötvös, Concertos – Ensemble Modern, Sony Classical SK 58 945, 1994, och G. Ligeti, F. Ullén, The complete piano Music Vol. 2, BIS- CD- 983, 1998, och G. Ligeti, Arditti String Quartet, Streichquartett Nr. 1, Streichquartet Nr. 2, Wergo WER 60079-50, 1988, och G. Ligeti, Kammerkonzert/Ramifications I & II/Lux aetern/Atmosphéres, Wergo WER 60162-50, 1988, och Anna Lindal, Violin Alone, Content SAK 4610-3, 1998, som gör stigen bort till Birgitta Lillpers & Lars Sandberg, Poesi & Musik, Alice ALCD 023, 1999, och Stig Larsson & Dror Feiler, Poesi & Musik, Alice ALCD 018, 1997, och Alvin Lucier, Sferics – Music for solo performer, Lovely Music Rec. LCD 5013, (1982-1987) 2009, lättvandrad över till insidan av språket hos René Lussier, Le trésor de la langue, Ambiances magnétiques, AM 015 CD, 1989, till gnistrande pianospel hos Fred Kaz, Improvised Meditations & Excursions/Eastern Exposure, Collectables Rec./Atlanic Rec. COL CD 6629, 2000, över till ritualerna hos Magma 2, 1001° Centigrades, Seventh Rec. SEVENTH REX VI, 1971, och Magma, Retrospektïw I-II, Seventh Rec. SEVENTH REX XVI/XVII, 1994, och Magma, Live/Hhaï, Seventh Rec. SEVENTH REX X/XI, 1989, och Magma, K A, Seventh Rec. SEVENTH A XXXIV, 2004, och vidare till C. Monteverdi, The Sixteen Choir and Orchestra, Harry Christophers – conductor, Second Vespers for the Feast of Santa Barbara, Hyperion Rec CDA 66311/2, 1988, tills vi stannar hos Olivier Messiaen, Carl-Axel Dominique, Complete Bird Music for piano solo, BIS- CD-594/596, 1994, en bra stund innan vi går över till Norge med Motorpsycho, Trust Us, Columbia col 489 738 2, 1998, och Motorpsycho, Heavy Metal Fruit, Rune Grammofon RCD 2093, 2010, och Motorpsycho, Little Lucid Moments, Rune Grammofon RCD 2073, 2008, och vi når Ennio Morricone, Morricone 2000, Dagored RED 105-2, 1999, och Algeriet hos Sidi Mansour, Rimitti, Absolute Rec. ABSOLCD 2, 1994, som för oss vidare in i min musikhistoria där allting började med Mahavishnu Orchestra, Birds of Fire, Columbia 468224 2, 1991, och Mahavishnu Orchestra, Visions of the Emerald Beyond, Columbia Rec. 467902 2, 1991, och Mahavishnu Orchestra, Between Nothingness & Eternity Live, CBS Rec. 69046, (LP) 1972, och Mahavishnu John McLaughlin, My Goal’s Beyond, Douglas/CBS Rec. DGL 69014, (LP) 1976, och Albert Marceur, Armes Et Cycles, Philips 9101 210, 1979, tillbaka mot Spanien med Enrique Morente, Essences Flamencas, Auvidis A 6151, 1988, och Atrium Musicae de Madrid, Musique Arabo-Andalouse, Harmonia Mundi HMC 90389, 1977, vidare österut igen till Shahmirza Moradi, The Music of Lorestan, Iran, Nimbus Rec. NI 5397, 1994, och Lata Mangeshkar, Hits All the Way, EMI CDI PMLP 5010, 1988, och Ram Chatur Mallik, Masters of Raga, Spectrum/Wergo SM 1076-50, 1982, när vi når den amerikanska västkusten med The Mars Volta, Frances the Mute, Universal Rec. 075021039773, 2005, och The Mars Volta, Amputechture, Universal Rec. 0602517028029, 2006, och The Mars Volta, De-Loused in the Comatorium, Universal Rec. 0602498602980, h 2003, och The Mars Volta, The Bedlam in Goliath, Universal Rec. 0602517575301, 2007, och tillbaka ännu en gång till ursprungligare former i Mauretanien, Concert Sous la Tente, Philips 538716-2, 1999, och Machaut, Messe de Notre Dame, Harmonia Mundi HMC 901590, 1996, och Machaut, Ensemble Gilles Binchois, Le Vray Remède d’Amour, Cantus Rec. C 9625, 2001, och Machaut, Messe de Notre Dame-Parrot, EMI CDC 7 47949 2, 1987, tills Tristan Murail, Marilyn Nonken, The complete piano Music, Metier MSV CD92097, 2005, för oss tillbaka till nutiden och något tidigare hör jag Joni Mitchell, Hejira, Asylum Rec 253 053 US:1087-2, 1976, och Joni Mitchell, Hits, Reprise Rec. 9362-46326-2, (1972, 1974) 1996, när Ron Mann, Poetry in Motion II, Voyager CAT: CPOET2H ISBN; 155940647X, CD-ROM, 1995, visar mig en väg till Moondog, The King of Sixth Avenue, Honest Jons Rec. HJRCD18, och vännen Christian Munthe, Solos & duos, Blue Tower Rec. BTCD 04, 1994, när The Meters, Sophisticated Cissy, Cissy Strut, Ease Back, Sundazed Music SC 6146, (1969) 1999, och The Meters, Look-Ka Py Py, Sundazed Music SC 6147, (1970) 1999, och The Meters, The Very Best of The Meters, Rhino 8122-7264-2, (1972, 1974, 1975, 1976, 1997) 1997, rytmiserar vägen mot röstkonstnären Phil Minton & Veryan Weston, Ways Past, ITM 1486, 1992, och Charles Mingus, Paris 1964, Le Jazz CD 19, (1964) 1993, och Charles Mingus, Pithecanthropus Erectus 1955-1957, Giants of Jazz CD 53056, (1955-1957) 1990, och Charles Mingus, Mingus Ah Um, CBS Rec. CBC 450436 2, (1959) och Tatsuya Nakatani, Primal Communication, H & H Produktion HH 8, 2007, och Parween Sultan, Phenomenal Performance By Parween Sultana, EMI ECSD 2744, 1975, och Sharam Nazeri & Ensemble Alizadeh, Nowruz, Traditional & Classical Music, WDR 58.395, 1995, och salig Bengt “Frippe” Nordström, Meaningless, Blue Tower Rec. BTCD 08, 2003, och vännen Lise-Lott Norelius, In Sea, Firework Edition Rec. FER 1057, 2005, för oss till The Neville Brothers, Yellow Moon, A&M Rec. 395 240-2, 1989, och mer rytmik genom Conlon Nancarrow, Ensemble Modern, Studies, BMG 09026 61180 2, 1993, och Conlon Nancarrow, George Antheil, Herbert Henck, Piano Music, ECM Rec. 1726 465 829-2, över till Turkiet med Talip Ozkan, The Dark Fire, Axiom 263002, 1992, som kunde ha träffat Charlie Parker, Birdman, Bakhåll Sound Archive MISC BAKCD 9712, 1997, på vägen ner mot Portugal där Carlos Paredes, Guitarra Portuguesa, Som Livre/EVC VSL 1213-2, (1967) 2007, och Carlos Paredes, Na Corrente, EMI 7243 8 55384 2 1, 1996, uttrycker sitt vemod innan den indiska sången ljuder genom Damal Krishna Pattamal, il Canto Del Raga, Universo Folklore, Arion FARN 1087, 1978, och Earl Bud Powell, Burning in U.S.A. 53-55 Vol. 2, Mythic Sound MS 6002- 2, 1989, och Bud Powell Trio, Jazz At Massey Hall, Vol. 2, Debut Rec. OJCCD-111-2, 1991, som för mig vidare till en mästare i solospel, Evan Parker, Lines Burnt in light, PSI Rec. PSI 01.01, 2001, och Evan Parker, The Snake Decides, PSI Rec. PSI 03.06, 2003, och Evan Parker, Conic Sections, PSI Rec. PSI 08.01, 2008, innan vi når Buenos Aires med Astor Piazzolla, The Late Masterpieces, American Clavé AMCL 1022, 1993, och Astor Piazzolla, Luna, Hemisphere 7243 8 35595 2 7, 1992, och Astor Piazzolla, 57 Minutos Con La Realidad, Intuition Rec, INT 3079 2, 1996, och Jimmy Page & Robert Plant, No Quarter, Fontana 526 362-2, gästar Nordafrika som för mig vidare till vännerna Mats Persson & Claude Loyola Allgén, Fantasia, Alice Musik ALCD 020, 1999, och Mats Persson & Kristine Scholz, Piano Von forza, Phono Suecia Rec. PSCD 106 (Vol. 1-2), 1998, och Mats Persson & Kristine Scholz, Touch, Caprice Rec. CAP 21331, 1988, och Mats Persson, Piano, Satie, Cage, Sandström, Roslavets, Lombardi, Johnson, Caprice Rec. CAP 1071, 1976, och Kristine Scholz, Schattenlieder, Alice ALCD 011, 1994, innan Pekka Pohjola, Pihkasilmä kaarnakorva, Harakka bialoipokku, Love Rec. LRCD 71/118, (1972, 1974) 1990, vandrar förbi och Albert de Rippe, Peter Söderberg, Fantasies & Chansos, Alice, ALCD 022, 1998, stannar upp tiden innan The Residents, Freak Show, [AH2] Voyager CAT: CFREAKH, ISBN: 1559406461 CD-ROM, 1994, och The Residents, Wormwood – Curious Stories from the Bible, Euro Ralph CD019, 1998, och Sun Ra, Angels & Demons/Nubians, Evidence Music, ECD 22066-2 och Sun Ra, The Solar-Myth Approach vol. 1 & 2, Charly CDGR 294-2, (1970- 71) 2000, och Sun Ra, Space is the place, Impulse! IMP 12492, 1998, och Sun Ra, The Night of the Purple Moon, Unheard Music Series ALP264CD, (1970), är på besök från Saturnus innan Otis Redding, Tell the Truth, Atco Rec. 8122-70295-2, 1970, och Otis Redding, Love Man, Rhino/Atco Rec. 8122-70294-2, 1969, och Otis Redding, Blue, Atco Rec. 7567-80318-2, 1965, och Radiohead, Amnesiac, EMI LCO299, 2001, och Radiohead, Hail to the Thief, EMI Rec. 7243 5 84544 20, 2003, och Radiohead, In Rainbows, XL Rec. XLCD 324, 2007, för oss in i konsekvent pianomusik av Wolfgand Rihm, Klavierstücke, Kairos 0012372KAI, 2001, och elektroakustik med Ákos Rózmann, Impulsioni – De två, med tre instrument, Fylkingen Rec. FYCD 1013, 1999, som leder oss vidare in i amerikansk rytmik med Max Roach His Chorus and Orchestra, It’s Time, Impulse! IMP 11852, (1962) 1996, och Max Roach Group, Freedom Now Suite, Magnetic Rec. MRCD 110, (1964) och Max Roach & Cecil Taylor, Historic Concerts, Soul Note SN 1100/1, 1984, som osökt för oss vidare till Frederic Rzewski, North American Ballads & Squares, Hat Hut Rec. hat Art CD 6089, 1991, och Fredrik Rzewski, Alter Ego, Main Drag, Stradivarius STR 33631, 2002, tillbaka till Indien med Rama Nee Samanamevaru, Music of India, EMI ECSD. 2494, 1971, och det unika instrumentet med Ravikiran, Vara Raga Laya (Gottu Vadyam), HMV ECSD 40543, (LP) 1987, och U. Srinivas, Modern Mandolin Maestro, GlobeStyle Rec. CDORBD 068, 1991, som med sin elmandolin tar oss in till den improviserande komponisten G. Scelsi, Marianne Schroeder, Suites Nr. 9 and Nr. 10 for piano, Hat Hut Rec. har ART Cd 6006, 1987, och G. Scelsi, Orchestre de la Radio-Télévision Polonaise de Cracovie, Hurqualia, Hymnos, Chukrum, Accord 201112, 1990, och Stefano Scodanibbio, Voyage That Never Ends, New Albion Rec. NA101CD, 1998, tar vid för den västerländska musikhistorien genom D. Shostakovich, A. Toscanini, Symphony No. 7 “Leningrad”, BMG, Gold Seal GD60293, 1991, över till allas vår Arnold Schoenberg, Maurizio Pollini, The piano Music, (Das Klavierwerk), Polydor 423 249-2 POL 924, 1975, innan resan går till Seattle med Soundgarden, Badmotorfinger, A & M Rec. 395 374-2, 1991, och Soundgarden, Superknown, A & M Rec. 540 215-2, 1994, och Soundgarden, Down on the upside, A & M Rec. 540 526-2 (04), 1996, och tillbaka till England med Soft Machine, Third, Columbia, 471407 2, 1970, och Soft Machine, Fourth/Fifth, Rewind/Columbia 493341 2, (1971, 1972) 1999, och David Sylvian & Robert Fripp, The First Day, Virgin CDVX 2712 0777 7 88294 2 3, 1993, och Sylvian & Fripp, Damage, Virgin Damage 7243 8 39905 2 8, 1994, och David Sylvian, The only Daughter, Samadhisound Sound CD SS005, 2005, och David Sylvian, Blemish och David Sylvian, Secrets of the Beehive, Virgin Rec. CDV 2471, 1987, och David Sylvian, Dead bees on a cake, Virgin Rec. 7243 8 47071 2 5 CDV2876, 1999, innan ordkonsten med Eva Ström & Ákos Rózmann, Poesi & Musik, Alice ALCD019, 1997, och Gil Scott-Heron, Small Talk at 125th and Lenox, BMG 07863 66611 2, (1970) 1993, och Mavis Staples, We’ll never turn back, Anti Rec. 6830-2, 2007, tar vid för det kollektiva i Sounds 99, Blue Tower Records BTCD 09/10/11, 2000, och Slapp Happy/Henry Cow, Desperate Straights, Virgin Rec. V-2024, 1975, och Sly & the Family Stone, Anthology, Epic EGK 37071, 1981, och Sly & the Family Stone, Life, Epic/Legacy 82876839452, (1968) 2007, innan El Suspiro Del Moro, Cantes Antiguos de Andalúcia, Ethnic Auvidis B 6777, 1993, och Irans store sångare M. Reza Shadjarian, Musique Classique Persiane, Ocora C 559097, 1990, och M. Reza Shadjarian & Ensemble Aref, Dastgah Chahargah, WDR 52.986, 1991, och Shajarian & Lofti, The Abu-Ata Concert, Kereshmeh Rec. KCD 107, 1996, som övergår till Zsigmond Szathmáry, Music & Graphic, Wergo WER 60119-50, 1988, (detta fantastiska mästerverk!) som sedan går vidare till Italiens intressantaste komponist Salvatore Sciarrino, 12 Madrigali, Col Legno WWE 1CD 20287, 2009, och Salvatore Sciarrino, Sui Poemi Concetrici, Kairos 0012812KAI, 2009, och Salvatore Sciarrino, Orchestral works, Kairos 0012802KAI, 2008, som senare blir en färd till Ustad Gulam Shagan, Pakistan 3 Râga, Opus 111 OPS 30-226, 1999, och Archie Shepp, The Magic of Ju-Ju, Impulse! A-9154, (LP) 1967 och Archie Shepp, On This Night, Impulse!/Jasmine JAS 46, (LP) 1966, och Archie Shepp, Mama Too Tight, Ipmulse! A-9134 och Archie Shepp, The Way Ahead, Impulse! IMP 12722, (1968, 1969) 1998, och vännen David Stackenäs, Bow, Kning Disk KD012, 2006, med sin unika musik som följs av Arnold Schönberg, Sinfonieorchester des Südwestfunks, Fünf Orchesterstücke op.16, Konzert für Violocello und Orchester D-Dur, Moderner Psalm, Variation für Orchester op.31, Wergo WER 60185- 50, 1990, och vännerna Peter Söderberg, Liuto Con forza, Phono Suecia PSCD 186, 2010, och Peter Söderberg & Sven Åberg, The Contemporary Lute, Alice ALCD 004, 1991, över till legendariska Kurt Schwitters, Eberhard Blum, Ursonate, Hat Hut Rec. hat ART CD 6109, 1991, för att följas av Andreas Staier, J S Bach, Goldberg-Variationen, Harmonia Mundi HMC 902058, 2010, och K. Stockhausen, Herbert Henck, Klavierstücke I-VIII/IX-XI, Wergo WER 60135- 50, 1987, och mästarpianisten i Scriabin & Prokofiev & Rachmaninov, Grigory Sokolov, Saint Petersbourg 1988, Naïve/Opus OP 30386, 2003, till Talk Talk, Spirit of Eden, Parlophone CDP7469772, 1988, och tillbaka till templet i Tavil-Nadasvaram-Group/Madras, Music From South India, Moers Music 01090, 1982, och Pandit Omkarnath Thakur, Great Master, Great Music, Columbia, EMI 33 ECX 3303, 1973, och en av åttiotalets viktigaste album med Talking Heads, Remain in light, Sire Rec. 7599-26095-2, 1980, som åtföljs av en sjuttiotalsklassiker i form av Tasavallan Presidentti, Lambertland, Love Rec. LRCD 60, (1973) 1990, när vi sedan träffar på Ustad Massano Tazi, Musique Classique Andalouse de Fés, Ocora C 559035, 1988, där stegen inte är långa till John Tilbury & Eddie Prévost, Discrete Moments, Matchless Rec. MRCD58, 2004, tills Turkiet är på tur med Sükrü Tanar, American Recording Productions ARP012, och sufiska rörelser uppstår i Turquie, Musique Soufi, Ocora C559017, 1987, som övergår till unika röstklanger från Sardinien med Tenore De Orosei, Voches de Sardinna, Winter & Winter 910 021-2, 1998, och Tenores di Bitti, S’amore ’e mama, Realworld CDR W 60 7243 8 41885 3 8, 1996, när salig Ali Farka Toure, The Source, World Circuit WCD 030, 1992, från Mali självklart övergår till fantastiska Thumpermonkey Lives!, We bake our bread beneath her holy fire, GENIN014DE, 2009, där vi sedan måste hälsa på hos The Tiny, Gravity & grace, TTMSCD 003 och över till USA igen med Tool, Aenima, Volcano Rec. 82876 53644 2, 1996, och Tool, Lateralus, Volcano Rec. 61422-31160-2 CD och Tool, 10,000 Days, Volcano Rec. 82876 81991 2, 2006, som sedan övergår i märklig körsång från The Tahitian Choir, Rapa Iti, Triloka Rec. 320192- 2, 1992, där sedan det soniska ansvaret övertas av Tank Battles, Dagmar Krause, The songs of Hanns Eisler, Voiceprint VP138CD, 1994, och Dylan Thomas, The Caedmon Collection, Harper UACD 95(11), och Keith Tippet’s Ark, Frames, Ogun Rec. OGD 003/004, 1978, när legendaren Cecil Taylor, Garden, Hat Hut Rec. hat ART 1993/94, 1982, och Cecil Taylor, Jazz Advance, Blue Note Rec. GXF 3121(M), 1979, och Cecil Taylor, Live in the Black Forest, MPS/EMI MPS 5C 064-62612, 1979, och Cecil Taylor, The Cecil Taylor Unit, New World Rec. NW 201, 1978, och Cecil Taylor, Silent Tongues, Freedom Rec. FLP 41005, 1975, och Cecil Taylor, Port of call, Past Perfect/Silver Line, 220370-203, (1989) 2002, och Cecil Taylor, In florescence, A & M Rec. CD 5286, 1990, och Cecil Taylor Unit, Akisakila & Lono, Konnex Rec, KCD 5040, (1973) 1992, och Cecil Taylor, Love for Sale, Blue Note 7243 4 94107 25, (1959) 1998, och Cecil Taylor, Indent, Freedom FLP 41038, 1977, och Cecil Taylor, Air above mountains (bulidings within), Enja Rec. 3005, 1973, och Cecil Taylor, Calling It the 8th, Hat Hut Rec. hat Musics 3508, 1983, och The Cecil Taylor Unit/Roswell Rudd Sextet, Mixed, Impulse IMP 12702, 1998, och Lennie Tristano Quintet, Live at Birdland 1949, Jazz Rec. JR-ICD, (1979) 1990, och Lennie Tristano, Lennie Tristano/The New Tristano, Rhino 8122 71595-2, 1994, förändrade mitt liv och pianospel, för att gå vidare i dystopiska Univers Zero, Uzed, Cuneiform Rec. Rune 15 CD, 1988, och Univers Zero, Heatwave, Cuneiform Rec. Rune 9 CD, 1987, innan James Blood Ulmer, Black & blues, Diw Rec. DIW-845E, 1991, och Gayathri Veena, Caranatic Classical instrumental, Super Cassettes Industries Limited SICCD 030, 1992, och Edgar Varèse, Pierre Boulez, New York Philharmonic & Esamble Intercontemporain, Arcana/Ameriques/Ionisation, Sony Classical SK 45 844, 1990, och K. Vaidhyanthan & V. A.R. Subramaniam, Violin with Thavil, EMI/Columbia S/33ESX. 6109, 1975, visar länkarna mellan allt klingande innan Vivaldi, Michael Chance, The English Concert, Trevor Pinnock, Nisi Dominus, Deutsche Grammophon/Archiv Produktion, 453 428-2, 1997, (vilken sångare!) visar på en tidlöshet precis som Music From Vietnam 2, The City of Huê, Caprice Rec. CAP 21463, 1995, och Music From Vietnam 3, Ethnic Minorities, Caprice Rec. CAP 21479, 1995, och Music From Vietnam 5, Minorities From the Central Highlands, Caprice Rec. CAP 21674, 2003, och Cornelis Vreeswijk, Poem, ballader och lite blues, Metronome Rec. 9031- 70900-2, (1970) 1990, och Christian Vander, Offering I et II, Seventh Rec. SEVENTH A I/A II, 1990, och N. Vallet & J. van Eyck, Le Secret Des Muses, Alice ALCD 027, 2007, som för oss till den felande länken mellan popmusik och konstmusik genom Robert Wyatt, Eps, Hannibal Rec. HNCD 1440, 1999, och Robert Wyatt, Ruth Is Stranger Than Richard, Virgin Rec. CDV 204 0777 7 87716 2 3, (1975) 1989, och Robert Wyatt, Dondestan, Rough Trade Rec. r2742, 1991, och Robert Wyatt, Comicopera, Domino Rec. WIGCD202, 2007, och Robert Wyatt, Cuckooland, Hannibal Rec. HNCD 1468, 2003, och Robert Wyatt, Shleep, Hannibal Rec. HNCD 1418, 1997, och Robert Wyatt, Nothing Can Stop Us, Rough Trade Rec. ROUGH 35,(LP) och Tom Waits, Mule Variations, Anti/Epitaph 6547-2, 1999, och Tom Waits, Orphans, Anti Rec. 6677-2, 2006, genom mästaren själv, Anton Webern, Pierre Boulez, Juilliard Quartet, London Symphony Orchestra, Complete works Op. 1-31, Sony SM3K 45845, 1991, och Stevie Wonder, Talking Book, Motown 157 354-2, (1972) 2000, och Wilco, Yankee Hotel Foxtrot, Nonesuch Rec. 7559-79669-2, 2002, och Per Henrik Wallin, Deep in a dream, Dragon DRCD 290, 1996, och Per Henrik Wallin Trio, Blues for Allan, Flash Music FLCD-8, 1999, och Per Henrik Wallin Trio, 9.9.99, Stunt Rec. STUCD 00202, 2000, och Christian Wolff, For two pianists, Content Rec. SAK 4610-8, 2003, och vännen Philip Wachsmann, Chathuna, Bead Rec. BEAD CD03 för att genom I. Xenakis, St-X Ensemble, C Z Bornstein, Ensemble Pieces 1: Plektó, Eonta, Akanthos, Rebonds, N’Shima, Mode Rec. mode 53, 1996, och Xenakis, New London Chamber Choir, Critical Band/James Wood, Medea – A Colone – Nuits – Serment Knephas, Hyperion Rec. CDA66980, 1997, och Xenakis, ST-X Ensemble, Kraanerg, Asphodel/Sombient 0975, 1997, och Xenakis, Ensemble Intercontemporain, B. Sluchin, P. Strauch, P. Boulez & M. Tabachnik, Philegra, Jalons, Keren, Nomos Alpha, Thalleïn, Erato 2292-45770-2, 1992, och Xenakis, La légende d’Eer, Auvidis Montaigne MO 782058, 1995, och Xenakis, Palimpsest/Épéi/Dikhthas/Akanthos, Wergo WER 6178-2 286 178-2, 1990, och Xenakis & Varese, Carnegie Mellon Philharmonic, J.P Izquierdo, Dämmerschein; Persephassa; La Déesse Athéna; Amériques, Mode Rec. mode 58, 1997, och Xenakis, Les Percussions De Strasbourg, Pléïades, Harmonia Mundi HMC 905185. 1987, och Xenakis, Aki Takahashi, de Saram, Jack Quartet, Callithumpian Consort, Drury, Works with piano; Eonta; Morsima-Amorsima; Ake; Paille in the Wind, Mode Rec. mode 217, 2010, upplösa tiden litegrann innan Neil Young, Freedom, Reprise Rec. 9 25899-2, 1989, och Neil Young with Crazy Horse, Everybody knows this is nowhere, Reprise Rec. 9362-49790-3, 2009, och Neil Young, Unplugged, Reprise Rec. 9 45310-2, 1993, och Neil Young, Le Noise, Reprise Rec. 9362-49618-6, som föregår Yamashita Trio, Clay, Enja Rec. 2052, 1974, och ännu en felande länk mellan allt genom Frank’s Mother of Invention, Live at the Arc-Boston 1968, Exil CD-EX 003, (1968) 1988, och Frank Zappa, You Can’t Do That on Stage Anymore vol. 1, Zappa Rec. CDD ZAP 8, 1988, och Frank Zappa, You Can’t Do That on Stage Anymore vol. 2, Zappa Rec. Cdd ZAP 9, 1988, och Frank Zappa, The Yellow Shark – Ensemble Modern, Zappa Rec. CDZAP 57, 1993, och Frank Zappa, Studio Tan, Zappa Rec. CDZAP 44, 1991, och Frank Zappa, Sleep dirt, Zappa Rec. CDZAP 43, (1979) 1991, och Frank Zappa, Live Sydney Australia 76, Vaulter Native Rec. VN 20021A, (1976) 2002, Frank Zappa, Over-nite sensation, Rykodisc RCD 10518, (1973) 1995, och Zappa/Beefheart, Bongo fury, Zappa Rec. CDZAP 15, 1989, och Zappa/Mothers, Roxy & elsewhere, Zappa Rec. CDZAP 39, (1974) 1992, och Zamla Mamaz Manna, Schlagerns mystik, Silence Rec. SRSCD 3610, (1973) 1993, och Von Zamla, Zamlaranamma, Resource Rec. RESCD 511, (1982) 1994, och Samla Mammas Manna, Kaka, Amigo Musik, AMCD 884, 1999, för att sedan landa i Gerd Zacher, Die Kunst einer Fuge, Wergo WER 6184-2 286 184-2, 1990, och Monica Zetterlund & Bill Evans, Waltz for Debby, Philips 510 268-2, (1964) 1992, och Monica Zetterlund, Gyllene blad ur Monicas dagbok, Sonet 557 700-2, (1961-1992) 1998, och med all inspiration från popgruppen Oh My O, Sail away, Comedia Com5, 2012, för att nu finna den optimala helheten mellan text och musik sammanslingrat i Beat Furrer, Wüstenbuch, 0013312KAI, 2014, där jag nu befinner mig i 2020 för att komma fram till pianisten Igor Levit som spelar Bach, Beethoven och Rzewski, 88875060962 Sony, 2015, och framförallt öppnar horisonter med helt ny musik av L v Beethovens samtliga pianosonater 19075843182, Sony, 2019, utanför tiden som ingen annan kan göra och i och med detta öppnats ännu en dörr för nya tolkningar …

… där vi slutligen landar på Stifts- och landsbiblioteket i Linköping 1973, med Led Zeppelin II, Atlantic 40 037 SD 8236, 1972, i hörlurarna⁷. 

I själva verket handlar det om att undersöka det avstånd som individen lägger mellan sig själv och helheten, mellan sig själv och sitt beteende, mellan sig själv och bilden av sitt beteende⁸. 

Tanken svindlar varje gång jag ser tillbaka på tiden som sommarvikarie i arkivet på biblioteket i Linköping. Vad är det som känns viktigt att kunna se tillbaka på och reflektera över? Varför blir dessa minnen ännu starkare när jag skriver om dem i en essä? I ett annat arkiv⁹ skrev jag följande:  

Jag skriver en text där berättelsen handlar om tillblivelsen av något. Texten rör sig framåt och bakåt. Självbespeglande men också självutplånande. Något bleknar och krackelerar. Luckras upp.  Sammanfogas i nya kombinationer. Ett nytt akustiskt laminat tar form där texten aldrig kan ersätta det akustiska minnet av något som var. Eller blir till igen. Nu. 

Fyrtiosju år har gått men inga ljudminnen från min ungdomstid är så glasklara som just dessa sommarveckor nere i arkivet och min första lyssning på en stereofonisk inspelning med ett par hörlurar i ett övrigt dödstyst rum på gamla bibliotekets läsesal. 

Epilog

Ett fridfullt lugn råder vid den långa raden av skivlyssnare som blickar ut från panoramafönstret på bibliotekets skivavdelning en novemberdag 1977. Min uppgift är att ta fram vinylskivor till lyssnare och se till att dessa vänds vid rätt tillfälle, lugnt och diskret. Skivavdelningen gränsar till tidskriftsavdelningen där tystnad råder förutom någon försiktig bladvändning och kanske några spridda harklingar. En behaglig och samlad eftermiddag på biblioteket där jag efter att ha plockat fram många skivbeställningar nu kan sätta mig ner och vila en stund. Tittar ut på den enorma gräsmattan utanför som är täckt av nattens första snöfall, ljusgrönt med vitt puder. En man går långt borta vid kanten av rabatterna med riktning snett bort från oss. Noterar detta men fortsätter kontrollera alla skivspelare och se om det är dags för sidbyte någonstans. Någon flämtar till och skriker bland skivlyssnarna och jag tittar upp och ser hur mannen på gräsmattan häller över sig någonting från en dunk han har med sig. Plötsligt flammar en stor eldslåga upp från hans kropp och han går långsamt bortåt och brinner ohejdat.  Han går några steg till, tappar balansen och ramlar ihop på gräset. Jag springer fram till telefonen på skivavdelningen och försöker slå nollan för att komma ut på linjen. Trycker frenetiskt på knapparna men misslyckas och rusar ner till utlåningsdisken och skriker: ”Ring efter ambulans, en man står utanför och har satt eld på sig!” Vi alla med panoramautsikt ut över parken står som lamslagna och kan ingenting göra. Gräsmattan är enormt stor och det är långt ner till huvudingången som är den enda vägen ut till den brinnande mannen. Det känns som en evighet när paniken växer alltmer då vår rådiga vaktmästare springer den långa vägen ut med en stor, röd brandsläckare och börjar spruta vatten på mannen. En evighet senare kommer en ambulans och tar hand om mannen som mest liknar ett förkolnat lik men lever och andas. Vaktmästaren kommer alldeles förstörd in till mig och sätter upp en skylt med texten ”stängt”, säger med darrig röst: ”Ja … nu stänger vi här … vi går hem.” Jag tar på mig mina ytterkläder och går som i en dröm ut från biblioteket. Alla rör sig långsamt runt omkring mig när jag börjar springa neråt staden till min fars arbetsplats som är i närheten. Rusar in på hans kontor och frågar en sekreterare varför han inte är på sitt rum. Får då svaret att han är på jobb någonstans resten av dagen och inte kommer tillbaka förrän imorgon. Vårt hem ligger en bit utanför centrum så jag är tvungen att ta en lokalbuss hem till ett hus som är försänkt i mörker. Jag är som vanligt den första att komma hem för kvällen. Vaktmästaren beskriver i efterhand den brinnande kroppen som en kropp i plast som håller på att smälta samtidigt som ett svagt rosslande hörs från den döende mannens andetag. I lokaltidningen kan vi senare läsa att han plågas ett dygn till på sjukhuset innan han avlider. Det framkommer att mannen var djupt deprimerad och nyligen utskriven från en psykiatrisk mottagning någonstans i Sverige. 

Sten Sandell (1958). Konstnär som rör sig i fälten mellan musik, ljud, text och bild. Realtidskomponist och improvisatör med piano, röst, klavikord, orgel och elektronik som främsta redskap.

Noter

1. Ett för dåtiden mycket förnämligt skivbibliotek som slumpades bort på nittiotalet under tveksamma former.

2. ”Linköpings stiftsbibliotek har sitt ursprung i det medeltida domkyrkobiblioteket. Samlingarna, som har byggts upp från 1600-talet och framåt, innehåller handskrifter, böcker, kartor, mynt, medaljer, konst, porträtt och andra föremål. Stiftsbibliotekets boksamling omfattar cirka 235 000 volymer. Förutom de tryckta böckerna ingår handskriftssamlingen och ett flertal enskilda personarkiv. I samlingarna finns 135 inkunabler (tryck från 1400-talet), böcker från 1500-talet och 1600-talet. Dessutom finns det fina planschverk från 1700- och 1800-talen samt många exempel på konstfullt inbundna böcker.” http://www.ostergotlandsarkivforbund.se/lokalaarkiv/linkopings-stiftsbibliotek/

3. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/linkopings-bibliotek-branden-misstanks-vara-anlagd-pa-lordagskvallen-kunde-brandmannen-ga-ned-i/

4. Se vidare på: https://sv.wikipedia.org/wiki/Link%C3%B6pings_stifts-_och_landsbibliotek

5. Gunnar D Hansson, Tapeshavet, AB förlag, 2017, s. 9-10

6. Bengt Emil Johnson, Medan, sedan, AB Förlag, 2005

7. http://stensandell.com/object.php?id=66&l=s Tack Olivia för hjälp vid katalogisering!

8. Arlette Farge, Smaken av arkivet, översättning: Tommy Andersson, Glänta produktion, 2019, s. 89

9. Sten Sandell, PhD, På insidan av tystnaden, University of Gothenburg. Art Monitor, 2013, s. 110-111